Hur kollar man synen på en liten skrott som inte kan läsa? Eller ens prata.

– Läs bokstäverna i den nedersta raden.
– ?!
– Kan du läsa näst nedersta?
– ?!!

Nej, det går ju inte så klart. Men man har andra metoder. Först måste man lura ett-och-ett-halvt-åringen att titta in i den stora "kikaren" på något sätt. Jaså det gick inte heller? Han blev rädd.

Då får man bara se till så att barnet tittar med stora ögon stilla på något. Och då passar man på att prickskjuta med det laserpistol-liknande instrumentet mitt i det lilla barnögat. Och tro det eller ej, det funkade. Men det krävdes en pappa med barnet i knät, en sköterska som viftade med någon rolig leksak över huvudet på en annan sköterska som siktade och sköt med laserpickan.

Abbe fick titta på bilder som vid första anblicken mest såg ut som massa linjer, men om man tittade en stund såg man olika figurer. Han tittade och ögondoktorn höll olika prismor framför hans ögon. När han reagerade på att han sett något bytte hon bild och prismor. Fråga mig inte hur hon vet om han hade brytningsfel efter det, men doktorn var nöjd.

Många 22q11-barn har problem synen. Bland annat att de skelar. Läkaren kollade det genom att hålla en penna närmare och närmare tills ögonen gick i kors på honom. Det var också bra, sa hon. Märkligt. Jag trodde poängen var att han inte skulle skela.

Slutligen var det dags för den klassiska tavlan med bokstäver. Men på den här fanns inga D, G, O och S. Nej här var bilder i olika storlekar. Stora överst och mindre ju längre ner på tavlan de satt. Så fick Abbe säga vad han såg. Nja. Säga och säga. En del kunde han teckna och andra gick att gissa vad han sa. Resten fick vi strunta i.

Slutsats. Abbe verkar ha helt okej syn. Vi får komma tillbaks när han blivit äldre och kan göra fler test.