Abbe sover fortfarande. Han har gjort det i drygt 37 timmar nu, om man bortser från de små korta uppvaknanden han gjort då och då under dagen. Han har öppnat ett, ibland två ögon, gnytt med en liten ynklig, hes röst, försökt få bort någon slang eller sladd, och somnat om.

Vid några tillfällen har han försökt vända sig, byta ställning eller till och med sätta sig upp. Mamma, pappa och IVA-sköterskorna har då fått ägna sig åt att ömsom lugna Abbe så han somnar igen, och ömsom reda ut vad som mest kan liknas vid makramé bestående av katetrar, drän, pacemakertrådar och annat som Abbe är uppkopplad mot.

Förhoppningsvis sover han till i morgon bitti. Det är lika bra att han slipper vara vaken nu i början, det är bara jobbigt för honom.


Trött............................................Makramé.