Två minuter för holding.
22:57
Snart åker jag ut i båset. Eller i alla fall så borde jag det. Jag är så grymt trött på att hålla fast Abbe. För att inte tala om hur less han måste vara på det. Alla de gånger han har suttit i ett järngrepp i mina armar sedan han föddes för två och ett halvt år sedan.
Jag håller fast honom när han ska få ögonsalva, borsta tänderna, ta på sig kläder, äta sin hjärtmedicin eller andra mediciner, när han ska smörjas in efter ett bad och varje gång det skall bytas blöja. Matning var förknippat med fasthållning de första åren. På sjukhuset håller jag också fast honom. Provtagningar, nålsättningar, ultraljud, öronkontroller, ögonkontroller och när han ska sövas med mask.
Ibland fattar jag inte att han fortfarande vill ha mig som pappa. Usch. Jag vill inte hålla fast.
Jag vill hålla om.
Andra bloggar om: hålla fast, holding, barn
4 kommentarer
så länge du håller om mer ofta än du håller fast så tror jag det är lugnt...
SvaraRaderaHej igen!
SvaraRaderaJessica här! Känner igen detta också, tyvärr är det en nödvändighet med fasthållning i vissa situationer och vi måste ibland fortf göra det på emmelie och en grej vi gjorde för att lätta på detta var att rita och visa bilder för henne vad som komma skall. tex stick i fingret då visar jag en bild på en spruta och vart dom sak sticka och varför. Varför oroa i förväg? *Jo då är i alla fall vår tjej mer förbered på vad som kommer att ske och kan acceptera bättre... detta började vi med i 2års åldern ca...
Kram Jessica
Hej!
SvaraRaderaDu skriver så fantastiskt fint och kärleksfullt! Någonstans tror jag att Abbe vet att du faktiskt håller om när du håller fast..
Ulrika
Känner så igen det där... Vet inte hur många gånger jag sedan stod i korridoren utanför o grät...
SvaraRaderaMen jag hoppas de känner den kärleken som man ger dem där emellan...
Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.