Tack för att du hälsade på mig och fick mig att besöka er sida. Tack. Jag har varit här länge nu, läst och läst och läst och gråtit. Men mest har jag gråtit för att ni är så starka. Heja, heja, heja, heja Abbe - och heja heja heja Abbes familj.

Jag beundrar din familj så sjukt mkt. Det är kanske för stort att ta in vad ni går igenom, men iaf.. jag hoppas hoppas hoppas att champagnen till slut blir öppnad. HEJA ABBE!

vilkan fin sidag!
pucko håller med, intressant måste nästan blogga lite om det

hej. har inte hunnit läsa igenom hela abbes historia än, men jag är på god väg.
abbe är en riktigt fighter, jag önskar jag var lite mer som han!
han historia ger mig perspektiv på mitt eget liv. tack för att ni delar med er av den!

abbe, jag hejar på dig.
kram / Tess.

Mina fyraåriga tvillingpojkar är mycket imponerade av armbandet. Framför allt det rosa loket! Önskar fortsatt bättring!
Hälsningar från ett regnigt Sydney

Attling har ju inte en chans! :-)
Kanske kan börja sälja sådana och samla in pengar för forskning för hjärtebarn?

Jag hade iaf köpt!

En gripande blogg om en alldeles vanlig men ändå ovanlig liten kille..
Beundrar er styrka, ert mod och ert tålamod!

Många kramar

Linda & Ian Bunn

Föräldrar till Christoffer -90, Carolina-92, Cevin-98, Cameron-01, Caitlin-05 & Angel Cieran f/d -04

Nu har jag läst eran blogg från början till slut (eller från slutet till början hur man nu vill se det) =)
Jag har som alla andra både skrattat & gråtit. & ni har berört mig ända längst in.
Jag hoppas du fortsätter skriva så vi får veta hur det går med Abbe, brosan, mamman å pappan. =)
Heja Abbe!!
Många kramar Mika

hej, nu har jag varit inne läst din blogg. Tack för att du delar med dig, underbara bilder!
Abbe verkar vara en riktig tuffing!
kämpa på!


/marie
(syster till oskar som föddes med hjärtfel och har aspergergs, dock vuxen nu och har efter en krokig väg ett mycket bra liv)

Otrolig blogg! Jag har nämt det i min blogg och jag nämner det här. Är så otroligt glad över att jag föds frisk, och ber till gudarna att mitt barn kommer födas frisk. Men skulle det inte hända, vet jag att det finns andra föräldrar som kämpar, barn som kämpar. Du visar en sådan jäVla anamma, hela familjen för den delen. Jag har länkat till din blogg i hopp om att folk ska inse hur lyckligt lottade dom är, och för att se hur lyckligt lottat ni är som har en kämpe till son, och hur lyckligt lottad han har som har hjältar till föräldrar!

oj.

vilken kille. och vilken familj.
hittade hit av en slump. skulle sova då, för flera timmar sen, inför viktigit möte imorn bitti. men har läst allt nu. först från slutet, nutid, ett tag. men sedan från början tills nu. skrattat, gråtit, roats och oroats. allt medan mina småkillar snusar sött.

har personligen kämpat mot elak sjuka, (leukemi) så jag vet litelite om hur ni har det. hur sjukhusmiljön både tär och lär en om livet, men som i en bubbla, just då. kan man skratta åt eländet emellanåt blir det mer uthärdligt. men ni vet ju allt det där.

heja abbe!, med familj. och tack för en underbar blogg. säkerhetsventil?

Vilket tjusigt armband :)! Vill bara kika in och säga att jag tänker på er mest hela tiden. Hoppas ni har det bra, och att Abbe snart får komma hem så att ni får en chans att pusta ut lite, allihop under samma tak.

Varma hälsningar!
Anna, Mathildas mamma

Hejahejaheja Abbe. Och Abbes famil. Ni är otroligt starka allihopa. Och armbandet är superfint:)

Jag som skulle gå och lägga mig tidigt ikväll...

Men det gick ju inte. Jag har läst vartenda inlägg om Abbe och familjens kamp för att överleva och leva. Ni är fantastiska. Fantastiska!

Heja Abbe! Och heja Abbes familj!!

Hej Annika. Tack för att du tittade in själv. Och för att du berättade för dina läsare om Abbe. Hoppas du mår bra i munnen nu.

Champagnen var god, Jessica.
Tack Karin.

Ja Tess, en fighter var ordet. Tack för hejarrop.

Tack Kicki. Ska kolla om Abbe kan göra ett par till tvillingarna. :-)

Ingen dum idé Nina.

Vet du vad Linda? Jag beundrar dig som har fem barn. Och ändå hinner läsa min blogg. Om jag förstår det rätt är lilla Cieran ett änglabarn. Det har också krävt en stor portion styrka inbillar jag mig.

Jag lovar att fortsätta skriva ett tag till, Mika.

Hej Marie. Tack. Och vad skönt att höra om din bror. Det ger hopp.

Tack för alla fina ord Cimon. Kul att du länkat.

Ja Jos, lite säkerhetsventil är det allt. Tack för allt beröm och hoppas du kämpat färdigt mot din elaka sjuka, och vunnit.

Tack tack tack, Anna, Cicci och Camilla.