Vi var på habiliteringen idag. Det är de som ska ha den lite mer löpande kontakten med Abbe och oss när alla specialister lagt in en lägre växel. Så här står det på hemsidan:

"Habiliteringen ger stöd och insatser till barn- ungdomar och vuxna med varaktiga funktionshinder. Stöd ges även till anhöriga och berörda personer i närmiljön. Habiliteringen har personal med särskild kunskap om funktionshinder och om hur det kan påverka vardagslivet."

Vi träffade i alla fall (ännu) en ny doktor. Han verkade jättebra och lovade att hjälpa oss att styra upp så att saker och ting funkar bättre på barnkliniken hemma. "Jag ringer och pratar med dem, sådär ska det inte fungera. De här barnen är prioriterade", sa han. Så befriande.

Vi var lite tidiga. Han var lite sen. Så Abbe passade på att cykla trehjuling i rallyfart i korridorerna. När han cyklar fort är han alltid Blixten McQueen. Snabba tuffa Blixten.

Doktorn kom, tog i hand och presenterade sig. Så gjorde också vi. "Hej, jag är Abbes pappa och heter så och så". När mamma också presenterat sig klev Abbe av trehjulingen, stegade resolut fram till doktorn, sträckte fram handen, hälsade och sa "Ihss-a-iiin".

Mamma och jag gapskrattade och jag blev alldeles varm i hjärtat. Doktorn log lite och frågade på väg till rummet; "Vad kallade han sig?"

– Blixten McQueen, sa mamma och jag stolta i kör.

Andra bloggar om: habiliteringen, handikapp, blixten mcqueen, cykel, barn, humor