Eeemen.

20:49

Abbe är lustig. Man skulle tro att han var trött och ville sova middag lite extra mycket nu. Jag menar han är ju jätteförkyld och har hög feber. Men nej då, tvärtom. Nu hoppar han glatt över middagsluren och är hur röjig som helst en bra bit in på kvällen. Okej, han går visserligen på paracetamol i olika former, men ändå.

Han gillar förresten inte det där med att prova febern. Det hänger väl ihop med allt det andra han fått utstå, kan jag tro. Varje gång man ska byta blöja på honom tittar han oroligt på en och säger "Aaya öjja. In-e oa eemen" (bara blöja, inte prova febern).

Ett tag då den ena infektionen avlöst den andra och Abbe gått på febernedsättande ganska länge, försökte vi varva flytande medicin i munnen med suppar i rumpan. Han tyckte inte om den flytande och det verkade som att supparna började göra ont. Så vi körde lite pö om pö.

Till slut tröttnade han på oss. När vi kom med mediciner höll han en hand för rumpan och en för munnen. Här ska inte in något, bara så ni vet det. Inte någon väg.

Andra bloggar om: , , , ,

Dela detta inlägg

Tags:

10 kommentarer

  1. Anonym18 februari 2008 kl. 21:17

    hehe...så himla sött. De är så smarta de små =)

    SvaraRadera
  2. Ms Garbo18 februari 2008 kl. 21:51

    Ajaaa, stackar lillkillen, mediciner ÄR trist.

    Jag måste tvinga i min katt medicin morgon och kväll. Hon accepterar det så pass att jag slipper jaga rätt på henne - men så f*n heller att hon tänker öppna munnen frivilligt...
    (Hon har lite dåliga njurar, så hon behöver kaliumtillskott)

    SvaraRadera
  3. Anonym18 februari 2008 kl. 22:03

    går inte att lura en smart kille som Abbe inte :)
    kram! bittan

    SvaraRadera
  4. Anna19 februari 2008 kl. 09:51

    Den där termometern i rumpan är skittrist. Vi investerade i en örontermometer, och det är nog det bästa köpet ever!

    SvaraRadera
  5. Anonym19 februari 2008 kl. 10:54

    Smula sönder lite av en vanlig tablett och lägg i yoghurt eller fil. Då känns inte smaken av medicinen, men han får den i sig.

    SvaraRadera
  6. Anonym19 februari 2008 kl. 18:57

    Här har vi det tvärtom just med febertermometern alltså. Alla sjukhusbesök och alla infektioner gör att Marcus vid blöjbyten säger: tempen, ta tempen

    Däremot är han livrädd för alla i vita rockar och alla som har tagit nån form av prover och fått en liten kompress med tejp över. "falit" "falit" "bort" låter det då...

    Igår satt vi och tittade på bilderna från senaste operationen. Han satt i mitt knä och vi såg på datorn. Han reagerade bara EN gång och då sa han "ont, ont, ont"

    Det tar nog ett tag att komma över vad dom varit med om.

    Kramar

    SvaraRadera
  7. Anonym19 februari 2008 kl. 20:13

    Haha. Abbe är en smart grabb ;-) Man förstår ju honom samtidigt, för vem vill ha en febertermometer i rumpan flera gånger om dagen?!

    SvaraRadera
  8. Anonym20 februari 2008 kl. 12:19

    Örontermometer säger jag bara!
    Supersmidigt som på sjukhuset - finns att köpa på apotek :-)

    SvaraRadera
  9. Abbes pappa21 februari 2008 kl. 23:21

    Marie: Japp, väldigt smarta.

    Ms Garbo: Känner igen det där. Abbe behöver extra kalk. Vi blandar det i äppelmos.

    Bittan: Näe, det gör det faktiskt inte.

    Anna: Har övervägt det.

    Angelica: Som vi gör med kalktabletterna då. Men det mest effektiva är ändå supparna.

    Monika: Ja, stackars.

    Enblevtre: Inte jag i alla fall.

    Ot: På Drottning Silvias kör de inte med örontermometer. Rumpan gäller. Åtminstone på de avdelningar vi varit på. (dvs ganska många)

    SvaraRadera
  10. Anonym26 februari 2008 kl. 19:22

    Örontermometrarna är himla osäkra, de visar inte rätt tyvärr.

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.