fin blogg du..

Just nu är klockan 01:28.

Jag har just läst klart, yes har läst vartenda ord på din underbara blogg.
Inte allt på en dag dock.

Det har hjälpt mig på sätt och vis.

Du har antagligen hört om Algot, han var en av mina närmsta vänner, och saknaden av honom är stor.

Men din blogg har fått mig så fascinerad (stavning?) och fastklistrad framför skärmen, så jag har släppt alla negativa tankar om Algot för en stund. Det har fått mig att inte ge upp livsgnistan helt, att hoppas på en ljus morgondag. Att livet går vidare även fast just denna dag känns tung.

Du verkar vara en underbar pappa med ett hjärta så stort av kärlek till din familj att jag blir rörd. Jag önskar att det fanns lite fler människor i världen av din sort.

Du, din fru och Abbes storebror är riktiga kämpar, för att inte tala om huvudpersonen själv, Abbe.

Underbar läsning, keep going, även fast vissa dagar känns tunga.

Många hälsningar också till din fru, jag tror att din tid framför bloggen har lönat sig på många sätt och vis, och varit till hjälp för många männsikor.

Go Abbe!

Kasstar väl ett öga här lite då och då eftersom det är ett sådant jädrans tjat om dig överallt :D

Fast vi som inte är gifta med dig tycker att det är bra med mycket bloggtid! ;)

Jag har precis hittat hit, till din fina, intressanta blogg.

Säg till din fru att vi uppsakttar din blogg så mycket!! Du får uppväga allt bloggande med lite blommor och frukost på sängen!

*S*
Ungefär som min man tycker om mig då :)
Fast din blogg är underbar!
Hälsa din fru att vi är många som uppskattar den mycket.

Känns bekant det där. Det kanske borde finnas en stödförening för anhöriga till oss bloggare?! // Annica (som hittat hit via Elizabets blogg)

Hmm. Känner igen det där ganska mycket. Mitt försvar är att jag bytt tv mot blogg. Då får man blogga en hel del.