En riktigt lång dag.
23:25
Nu är jag trött. Var ska jag börja?
Jo så här, jag är så stolt över Abbe. Han har varit världens duktigaste idag. Precis som på hjärtmottagningen i fredags så har han varit en liten samarbetsvillig figur nästan hela dagen. Kanske helt enkelt för att han är lite äldre nu och mer förståndig. Eller så har allt jobbigt han varit med om fått sjunka ner och förvandlats till erfarenheter som han faktiskt har nytta av nu. Jag vet inte?
Okej han kissade inte i den lilla burken hemma imorse. Det fick bli i pottan istället, och allt hamnade tyvärr utanför skålen jag ställt i pottan. Så det fick bli pottkiss trots att det stod på lappen från urinvägsmottagninen att det inte var bra. Ett mittstråleprov skulle det vara. Tough luck. Det fick de dessvärre inte, men han kissade i alla fall.
Sammanfattning från dagens första besök. Hos logopeden. Abbe har en bra språkutveckling. Han pratar ofta och gärna, och meningarna blir längre och mer komplexa. Men det är jättesvårt att höra vad han säger. Han har inte fysiken för det. Som jag uppfattar det är en operation enda lösningen. Men innan man vet vad man ska göra måste man kunna undersöka hur gommen fungerar på honom och den undersökningen är han för liten för. Han måste kunna sitta helt stilla med huvudet och samtidigt säga rätt saker på kommando. Under tiden röntgenfilmas hals, svalg och gom på honom. Inte helt lätt att genomföra med en treåring. Så det blir att vänta.
Men i alla fall. Hos Abbe svarade fint på alla frågor och berättade vad allt hette som låg i lådan med små saker. När logopeden slagit på mikrofonen till bandspelaren började hon med att fråga efter hans namn, "for the record" liksom.
– Ya e-ey Ammi A[osv], sa han fint och hon log och berömde.
Han gick igenom sida för sida i pekboken speciellt framtagen för att täcka in alla tänkbara ljud och kombinationer. Och hon antecknade med sina fonetiska krumelurer. När alla små saker i lådan var slut, boken var färdigbläddrad och Abbe härmat meningar efter logopeden, ville han sjunga. Abbe böjde sig fram över bordet, greppade mikrofonen med båda händerna likt Elvis Presley och brände av "Ja må han leva" för full hals med micken tryckt tätt mot munnen. Skulle nästan ge vad som helst för att höra inspelningen.
Andra bloggar om logoped, språk, talet, talfel, gomspalt
6 kommentarer
Men den inspelningen skulle du vä kunna få? Fråga!!
SvaraRaderaSNO den!!! ;-)
SvaraRaderaOM det nu är så som du säger att hon spelade in på en bandspelare (forntid?) så fixar jag över det till "digitalt media".
At no charge.
Du MÅSTE ha den.
Period.
Va underbart att han sjunger ja må han leva en sådan speciell dag.
SvaraRaderaUnderbart att han också sjunger något från en så stor artist som inte ens har med hans tid epok att göra, egentligen. Pappa kanske lyssnar så mycket så det till och med har hamnat i blodet. Vem vet...*L*
Det är väl bara att stämma i och sjunga Ja må han leva.....uti hundrade år. *blink*
Bättre sent än aldrig.....!
Att han ställer sig och sjunger ja må han leva är ju helt fantastiskt!!! Rädd för att prata är han ju inte även om fysiologin inte blev riktigt rätt.
SvaraRaderaMin Emelie lät precis som Abbe (av det jag kan höra från videosnuttarna) och det visade sig att mjuka gommen inte slöt riktigt tätt upp till näsan. Efter att ha opererat in en svalglambå så kan man nästan inte höra att hon någon gång har haft ett talfel. Precis som Abbe så är hon en prat- och sångglad dam och ljudnivån brukade det då inte vara något fel på, och tack och lov för det ;) Tror hon tränande sig själv på ett helt naturligt sätt.
SvaraRadera/Heike
Ha h ha! Jag skrattade så högt att sambon hojtade va?! inifrån badrummet :-D
SvaraRaderaMen ... vad frustrerande att operationen måste vänta så länge. Tänk vad mycket viktig språkutvecklings-tid han tappar. Eller så inte – ja må han leva :-)
Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.