jag skulle njuta av att läsa en bok som var skriven av abbes pappa! ditt språk och din blogg är fantastisk!

Du slapp ju åtminstone sova med helikoptern ;-)

Vilken natt du måste fått då. En kort barnsäng utan helikopter är ju faktiskt ganska skönt!

Vi har avstått alla korta juniorsängar och har en 120 säng i dotterns rum, bara för att slippa sova böjd på mitten (nu är det aldrig mitt jobb, jag sover med den minsta i 180 sängen :).

Men någon gång i framtiden, då kommer mina barn att vara friska och då får vi här hemma kanske tillbaka våra egna rum och sängar.

=)

Vi har våra barn på madrasser på golvet i en lång rad (de sover bäst så). Det innebär att när de tar över vår säng kan en av oss gå in och lägga sig på diagonalen över alla madrasserna. Det funkar sisådär.

När sov man sist tillsammans två vuxna och inga fler i sin egen säng? Och när får man göra det nästa gång?

Anonym: Tack snälla, vad glad jag blir.

Ulla: Japp, det var en fördel såklart. Men det är dubbelbottnat det där. Han är världens mysigaste helikopter att sova bredvid också.

Tess: Storebror har faktiskt en vanlig lång säng så jag fick till och med sova i den. Abbes är egentligen också lång, men jag har byggt om den lite så att...äh det blir för komplicerat. Kanske ska skriva ett inlägg om det föresten.

Charlotte: Låter rätt skönt med de där madrasserna faktiskt.

Hahahaha! Härligt. ;0)

Vi har också en helikopter mellan oss i vår 160-säng.. Pappan sover snart med suspensoar efter alla välriktade hälsparkar som helikoptern gör i sömnen mot vissa ömtåliga delar :D

Hej, haha fasen det blev soffan för mig med inatt, ibland ganska skönt med lite space men inte lika skön som sängen. Ha det underbart!

Så skönt, då fick du sova utsträckt till och med. Gärna ett inlägg om sängen, det lät ju intressant men komplicerat :)

Öh, vet du! Du får vara glad att det var dom två killarna som låg där och inga andra :-O *asg*