Hej! Har följt din blogg ett tag och det är både med tårar och skratt som jag läser inlägg efter inlägg om dina gulliga söner. Läser en lärarutbildning som inriktar sig på de yngre barnens språkutveckling, och därför läser jag med lite extra intresse om inläggen om "Storebrorsans" berikade språk. Efter att dessutom lärt känna en tjej, som är helt döv, så snappar jag även upp dina inlägg om tecken. Vi, som gick i samma studiegrupp som den här tjejen, lärde oss några tecken som vi kunde använda som stöd när vi kommunicerade med henne utan tolkar. Oj, det här blev visst en lång kommentar men tack för en bra blogg! //MoaPoa