Jag är mållös. Borde samla kraft inför morgondagen, sovandes, men jag kunde inte slita mig. Har sträckläst dina underbara vardagsskildringar - blinkat bort tårar och blivit varm inombords av den kärlek som bloggen fullkomligt lyser av. Abbe och brorsan är två små guldklimpar och en bättre pappa kan de inte få.

Jag har, precis som Hanna här intill, sträckläst hejaabbe och måste säga att det är fantastisk läsning om en fantastisk familj! Vilka underbara små anekdoter du delar med dig av och vilka visdomar som möter en!

Bilderna av Abbe med degen väcker glada minnen, jag brukade göra likadant när jag var barn! Jäsvarm deg är väldigt oxytocin-framkallande (det finns säkert forskning som stöder den teorin... ;-) ).

Sådär kan lillsnurran till systerdotter också vara. Nämen den är fin såhär.
Jamen, den blir finare om vi gräddar den!
Okej rå.

Fan va skön han är. Abbe!

/Klaus

Åh jag älskar Abbe & jag älskar din blogg!

Hej!
Jag skulle vilja be Abbe (och hans pappa) om lite hjälp. Min son kom hem från förskolan idag och sjöng luciasången och gjorde ett tecken (som jag antar är tecknet för lucia). Kan ni hjälpa mig och beskriva eller visa hur det tecknet ska se ut? Sonen har en dagiskompis med Downs, och de använder TAKK på dagis med honom och de andra barnen. :-)

Har precis som Hanna och Stina sträckläst hejaabbe och kan egentligen bara sammanfatta mitt intryck i ett ord: bäst.

Detta är den absolut bästa bloggen
jag någonsin läst.

Heja Abbe och heja hejaabbe!

Åh, underbart! Varför INTE krama och pussa degen? Den ÄR ju hemskt mjuk och gosig ^^

Haha, vilka mysiga barn du har :)

Hej, hahah håller med Abbe den är godare att kramas med och pussas på, ha det underbart!!

Åh, jag tror att jag också måste baka lussebullar i år så jag får kramas lite :)

Blev det mer lussekatter till slut än gosande med deg?

Hälsa Abbe att jag kallade lussebullar för pussebullar då jag var liten, så ska man gå efter det kan man visst det gossa med degen!