Igår gick vi runt den där sjön igen. Det var killarna, en tjejkompis till dem och jag. Konceptet var ungefär samma som sist, minusgrader, sol och blå himmel, kompletterat med ett tunt och fint lager snö, och is i vikarna den här gången.

Det är den lokala sportfiskeklubben som håller efter sjön. Det planteras in öring och regnbåge varje år och där är alltid folk som står en bit ut i sjön med vadarbyxor och flugfiskespön. Runt hela sjön finns spångar (eller spänger om man så vill) att gå på där det är blött och barnen älskar det. Att gå på en spång är tusen gånger roligare än att gå på en vanlig stig. Det blir som en slags hinderbana.

Ungefär halvvägs runt sjön finns ett vindskydd där vi drack varm saft och käkade mackor och bullar. Turen är cirka två kilometer lång och Abbe gick hela vägen själv. Du kanske inte tycker det låter så långt?

I mina ögon är det inget annat ett mirakel.

Andra bloggar om långpromenad, hjärtebarn, hjärtopererad, barn, picknick, spång