Abbe – överraskningarnas man.

22:35

I bilen hem från Liseberg började jag fundera över kvällens inlägg. Det skulle se ut ungefär så här hade jag föreställt mig:

"Ya ill aa min äämmm! Yaaa iiiill aaa min ÄÄÄMM!!! Ya ill aa min ämm. Ya ill aa min äämmm! Yaaa iiiill aaa min ÄÄÄMM!!! Ya ill aa min ämm.Ya ill aa min äämmm! Yaaa iiiill aaa min ÄÄÄMM!!! Ya ill aa min ämm.Ya ill aa min äämmm! Yaaa iiiill aaa min ÄÄÄMM!!! Ya ill aa min ämm.Ya ill aa min äämmm! Yaaa iiiill aaa min ÄÄÄMM!!! Ya ill aa min ämm.Ya ill aa min äämmm! Yaaa iiiill aaa min ÄÄÄMM!!! Ya ill aa min ämm. YAAA IIIIILL AAAA MIIIN ÄÄÄÄMM!!"

Bara det. Inget mer. Men se så blev det inte, jag fick stryka den idén. Tack och lov.

Alltså, förutom lite gnäll i bilen för att han var dödstrött och ville ha nappen så gick första nattningen helt smärtfritt. Väl hemma i sängen sa han inte ett knäpp om napparna. Ärligt talat så är jag lite chockad. Jag la mig bredvid honom för säkerhets skull, men han tittade bara på mig, drog sin snuttefilt tätt intill kinden och kröp nära mig. Och somnade.

Visst, han var rejält trött efter Liseberg, men ändå. För att vara en kille som aldrig kunnat somna utan minst tre nappar omkring sig, och som helst gått runt med en i truten hela dagarna om han fick, är det här scenariot helt osannolikt. Men jag tror faktiskt han inser hur det ligger till. Han vet att han just gett bort alla sina nappar och att det är meningslöst att vråla efter dem. Jag får erkänna att jag inte trodde att Abbe skulle acceptera det bara så där. Men det gjorde han.

Det är möjligt att det blir inlärningssvårigheter för min lilla kromosomälskling i framtiden. Men förståndet är det i alla fall inget fel på. Så det så.

Andra bloggar om , , ,

23 kommentarer

  1. Stor pojke, stora beslut! Abbe går från klarhet till klarhet.

    Och skulle det bli ett litet bakslag, har vi inte alla gett nyårslöften som vi ångrat tid till annan?

    SvaraRadera
  2. Sååå skönt! Hoppas att det håller i sig! Han är en kämpe - i stort som smått, den killen!

    SvaraRadera
  3. Coolt. Och han räknar väl med att det ger utdelning i att Tomten ger nåt tillbaka som tack för napparna. Abbe är uppenbart en klok kille.

    SvaraRadera
  4. Abbe är ju en riktigt stor och duktig kille så det är inte så konstigt att han klarade detta!

    Alingsåsarna

    SvaraRadera
  5. Abbe kan själv....även om det inte alltid är så lätt och förståndig som få är den gode Abbe.

    Lycka till

    SvaraRadera
  6. "Kromosomälskling" - vilket fint ord! :-)

    SvaraRadera
  7. Har man lovat Tomten så har man ju :-) Vi får hoppas det håller i sig.

    SvaraRadera
  8. Kromosomälskling ja :).
    Inlärningssvårigheter, de tar man senare. När de uppstår.

    SvaraRadera
  9. ahh, vad du fick mig att gråta av lycka, "kromosomälskling". ahhh, kan inte sluta. haha. hoppas dagen din har vart fin abbes pappa. många kramar.

    SvaraRadera
  10. Duktig pojke.

    Angående favoritinlägg. Det finaste inlägget någonsin är: "Någon som vill beställa väckning?" Jag blir varm i hjärtat när jag läser det. Hade högläsning för min kusin som behövde uppmuntras. Glöm inte det inlägget på föreläsningen.

    Heja Abbe. Heja familjen!

    SvaraRadera
  11. Tänkte faktiskt på er igår kväll och undrade hur det gick. Vad duktig och förståndig han är, er Abbe.
    Det sista stycket gjorde mig tårögd (inget ovanligt när jag läser sin blogg).
    Skall du hålla en föreläsning? Var då?

    SvaraRadera
  12. Aah!
    Abbe går från klarhet till klarhet, så glad jag blir!
    Jag tänkte faktiskt på er i gårkväll, när jag hade den vanliga diskussionen med Lilla Essingen om det här om när små pojkar ska sova...

    SvaraRadera
  13. Han är smart han!
    Det är ju snart jul ;-)

    SvaraRadera
  14. Bara för att han råkar ha en kromosomavvikelse ock eventuella inlärnikngssvårigheter så är han inte DUM! Heja Abbe! Han lär nog förvåna sin pappa fler gånger i livet!

    SvaraRadera
  15. Vad skönt =) Min kusin gav bort sina nappar till jultomten och sen dess har hon aldrig frågat efter dom, för hon vet att napparna är hos tomten!

    SvaraRadera
  16. Min son Nelson vill också alltid ha minst 3 nappar i sängen en i munnen och en i var hand...

    SvaraRadera
  17. "Det är möjligt att det blir inlärningssvårigheter för min lilla kromosomälskling i framtiden. Men förståndet är det i alla fall inget fel på. Så det så."

    Men underbara förälder! :-)

    SvaraRadera
  18. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  19. Vad rörd jag blir när jag läser.Fin blogg. Fattar inte att du orkar skriva här. Jag har knappt brättat för mina vänner om min dotter än. Min lilla tjej på 9 månader har också Catch 22 och är opererad för VSD. Kromosomälskling, ska jag också kalla min prinssesa för. Kramar till er från oss.

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.