Forstår akkurat hva du mener.... Jeg er alene med mine barn, og de har ikke vært ofte hos pappan sin hver andre helg - det har helidgvis bedret seg nå når de begynner å bli større - men jeg ønsket mange ganger at jeg skulle få fri bare EN kveld fra tannpuss og trass og slitne barn når jeg selv var SÅ utrolig sliten.
Det som skjedde når jeg HADDE noen til å ta over hvis jeg skulle noe spesielt, at jeg lengtet meg syk etter å pusse tenner og litt trass.

Barna er nå åtte og tolv, og trenger fortsatt en reminder om at nå er det leggetid....men så mye enklere..... snart kommer de til å være ungdommer og ikke lenge etter det voksne med sitt eget liv......

Da kan man tenke tilbake til det som kjentes slitsomt og virkelig savne det, for det er med barn at stundene er DA og DER, de kommer ALDRI tilbake......

Forresten så elsker jeg bloggen din, jeg er den norske ip adressen som har fulgt deg daglig siden første gang jeg leste og gråt og gråt og gråt..... Så godt at det har gått bra.........

Precis så där är det. Ibland är de till salu för en mycket billig penning, ibland kan man till och med tänka sig att skänka bort dem och barnbidraget följer med. Men så kommer man hem efter ha varit borta och då vill man aldrig åka ifrån dem igen.

Ja, hosh. Vissa dagar är man redo att packa dem i en resväska och poff iväg(sisådär inte ens en sekund men). Sen när man väl är borta så kan man inte ens minnas de där jobbiga stunderna med händer för munnen vid tandborstning, påklädnad av overall liggandes rullandes över varandra på golvet..osv. Jag åker bort två nätter jag nästa vecka från min, och jag har nästan aldrig lämnat henne. Men sen när man stiger in genom dörren och hör "e de mamma?" och man ser framför sig hur hon tittar på pappan med stora ögon men hinner springa iväg utan svar, "klampklampklampklampklamp", "MAMMA!!!". Också vill man bara hålla fast för alltid. Nu har jag jobbat sent in på natten, så jag ska gå och snosa på min och sedan lägga mig och sova. Hoppas du sover gott abbes pappa. Många kramar.

Jo men visst, så är det ju. Jag ska vara borta ikväll. Första nattningen borta från lillasyster. Det känns jätte konstigt, går lite och hoppas på att bli sjuk, men jag vill ju ändå. Väldigt splittrad ...

När jag och min bror var små hade mina föräldrar och deras bästa kompisar med barn i samma ålder ett jättebra arrangemang. En kväll i veckan tog ett förädrapar hand om alla fyra barnen till de var lagda och klara. Föräldrarparet som inte tog hand om barnen fick lite ensamtid och kunde när kvällningen kom bara hämta upp de sovande barnen. Så en kväll varrannan vecka fick föräldrarna en barnfri kväll.

Jag och bror min älskade det också efterssom vi fick leka med våra kompisar en hel kväll och våra föräldrar blev lugnare och fick tid för varandra.

Har just börjat läsa din blogg och har redan fastnat för den. Den rör en.

Härligt att få ett sånt välkomnande! =)

Ha en trevlig helg

Du har fått ett award för din blogg av mig! http://www.muppensmamma.blogspot.com/

Att längta ibland är nog viktigt. Man behöver komma bort från de dagliga fighterna då och då. Grattis till alla utmärkelser, både i reklam- och bloggvärlden!!

Precis så är det.
Jobbigt att vara förälder, man längtar till att få vara UTAN DEM, sen längtar man till att få vara MED DEM.

Precis så är det.
Jobbigt att vara förälder, man längtar till att få vara UTAN DEM, sen längtar man till att få vara MED DEM.

Det är väl bara barn som kan få en att känna så. Upp&ner. Bak&fram. In&ut. På mindre än 2sekunder.

Ja det är det som är så fint med längtan. Tänk vad den kan få en att komma fram till

testing

Kunde inte ha sagt det bättre själv!!

Tänkte på en sak. Ni som har ett barn med handikap borde ha rätt till en avlösare som kommer och "sitter barnvakt" nån gång i veckan. Har ni blivit erbjudna det?