Vad stor han har blivit finkillen!
Och det var en vacker tolkning av temat. Mycket!

Nya tag, nytt allt!
Jag skulle vilja börja med att hälsa dig tillbaka till www.kenanharbas.blogg.se. Sedan lite drygt en vecka tillbaka har det skett stora förändringar i bloggen. Dels har en helt ny design kommit upp, men mycket mer har hänt under ytan.

Hela bloggen har fått en ny fräsch start med både ny inriktning och nya tag. Det gamla har vi lämnat bakom oss och nu gäller bara det nya. Mode, underhållning, intervjuer och om mig själv kommer bloggen till största del att handla om nu.

En ny stor satsning som börjar idag är intervjuerna. Med jämna mellanrum kommer det att dyka upp intervjuer med kända personer på bloggen där ni som läsare kommer få en exklusiv intervju bara på denna blogg om just den personen. Låter det inte spännande?

I stora drag har bloggen blivit något som den aldrig varit förut dvs, större, bättre och mycket snyggare. Med era kommentarer och påverkan i innehållet hoppas jag att vi ska kunna forma en unik blogg med härligt innehåll.

Utan er är bloggen inte möjlig!


Varma Hälsningar
Kenan Harbas

http://www.kenanharbas.blogg.se

Fin tolkning av spår, vill även tacka för en blogg som handlar om något så rörande som ett hjärtebarn, hade det inte vart för er hade man inte kommit på tanken att köpa ett pin för alla hjärtebarn. Lycka till med allt

Nu blir det en kommentar som inte alls har med inlägget att göra! Förlåt. Men när du hade auktionen ville jag inte störa...
Jag har i omgångar varit med dig och andra för att starta och dra på med bloggbävningar. Nu behövs det igen.
Vad vore världen, eller vad vore sverige utan gammelskog?!
Har du sett "ett klick för skogen?" DÄR arbetar vi, en massa männsikor från norr till söder för att få ihop många miljoner och hindra en äkta gammelskog från skövling. det fattas många miljoner men glöden inte falnad.
Gå in på ett klick för skogen och läs om Verleskogen, kolla bilder och länka.. klicka för skogen, kanske köp en tall;-)
Om man inte frågar händer inget....

Vackert uttryck!

Och det är verkligen som du säger - Abbe vore inte den han är utan sina "spår". Och ni vore inte den ni är utan Abbes "spår". Och bloggen skulle nog inte ens finnas utan Abbes "spår".

Jösses vad han har vuxit til sig sedan förra bilden.

fin bild och väldigt fint skrivet. abbe vore inte abbe utan som där spåren. KRAMAR till er!

Åh... Fin tolkning. Och jag misstänker att spåren han sätter i era hjärtan är än större, om än omöjiga att fånga på bild! :)

Jag brukar komma på mig själv med att stryka med fingrarna över min äldstas ärr efter operationerna hon hade i huvudet som liten. Det är många år sedan, men ack så dessa månader sitter etsade i minnet.

Saravillfara: Ja jäklar vad de växer. Och tack för berömmet.

Kenan: Kan inte minnas att jag varit på din blogg. Men visst. Spam kanske funkar. Lycka till.

Fiia: Tack.

Fritt ur hjärtat: Jag är lite rädd för att min blogg ska uppfattas som en som alltid tigger länkar, röstningar och pengar. Och eftersom jag gjort en del sådana grejer utifrån mitt eget perspektiv med grejer som ligger mig varmt om hjärtat har jag nästan känt att jag legat på gränsen, därför är jag restriktiv.

Men jag ska klicka in och kolla. Det lovar jag. Kanske skriver jag något. Okej?

Enblevtre: Du har helt rätt.

Girls of Florida: Vilken förra bild tänker du på? Men visst har han vuxit den lille skrotten.

Hanna-Mia: Tack. Kramar tillbaka.

Myra: Precis så är det. Han gör oändligt stora spår i mitt hjärta.

Vad fin han är, din Abbe!

Säger som alla andra här, vad stor han har blivit! Man blir både sentimental och skraj av sådana bilder, för det är som om man plötsligt får en skymt av hur de kommer att bli som stora barn och tonåringar... det går så otroligt fort!
Jag hoppas att vi får följa med på Abbes resa ett bra tag till.

Sådana spår har vårt lilla hjärtebarnbarn också på sin bröstkorg. Och på halsen. Men idag fyller hon 5 år och livet är ett under.

Själv har jag en serie fotografier på taoletten: Spår i sanden kallar jag den. De bilderna hade jag lagt ut. Tisdagstema är en kul idé!

Nu känner jag bara Abbe genom din blogg men dina bilder, texter och filmer ger verkligen uttryck för att han är en liten (på väg att bli stor) kille som bubblar av längtan efter att uttrycka sig. Sådär "lyssna på mig, lyssna på mig!". En glad skit helt enkelt. Som får mig att bli glad.

Appropå spår. Snacka om förvånad när jag såg en vacker bild på Abbe i ett Colorama reklam blad.

/Stefan