Skolavslutningen.

20:38

Dagen började med spöregn. Tanken på att först stå och lyssna på dyblöta barn som sjunger sommarsånger och sedan sitta på en picnickfilt och slabba med tårta som flyter bort i regnet lockade inte alls. Men tjugo minuter innan alla barnen skulle komma ut ur sina klassrum hände något. Någon måste ha vädjat till väderguden. Och han måste ha lyssnat, för plötsligt blev himlen blå och allt torkade upp i solens strålar.

Allt utom mina ögon som var fyllda av tårar. Som vanligt.

Jag lipade till de minstas sång om den vilda ballongen och fylldes av värme, stolthet och klump i halsen när Abbes storebror tackades av från förskolan. Ögonen vattnades när han fick den traditionsenliga jordgubbsplantan och tavlan med de fina orden. Tårarna rullade ner för mina kinder när ettorna spelade Pippis sommarvisa på blockflöjt så det skar sig i öronen. Det låter för jävligt. Men det är just det som är så fint. Skratt blandades med gråt när tre fjärdeklassare på tvärflöjt, klarinett och blockflöjt spelade upp sitt fullständigt osannolika låtval "Jag vill vara din Margareta". Och imponerad lyssnade jag med blöta ögon på ett par sjätteklassare som sjöng "I'm yours" och en flicka som solosplelade nationalsången på trumpet.

Okej, jag direktkvalar väl in till VM i lipsill. Men det må vara hänt.



Disclaimer: Förlåt mig alla ni som är med i den här filmen som jag inte har frågat om lov. Om någon misstycker – mejla mig, så tar jag klippet med en gång.

Andra bloggar om , , , , , , ,

19 kommentarer

  1. Skolavslutningar är tårdrypande historier.
    Jag har inte ett enda foto från någon av Tonåringens skolavslutningar eftersom jag har haft fullt upp med att torka tårar och snyta mig.
    Vem kan fota då?

    ;)

    SvaraRadera
  2. Det är nåt magiskt med det där med skolavslutningar, igår hade vi fem skolavslutningar (jag jobbar som musiklärare) när jag körde till jobbet regnade det hela dom 45 minutrarna det tar att åka. När vi riggade för första avslutningen var himlen svart. Sen när vi började lättade det upp lite och när barnen började sjunga om sommaren skickade solen ner sina strålar. Fortfarande genom kolsvart himmel. Och så fortsatte det hela dan! Galet! Och samma sak för studenterna häromdan..

    SvaraRadera
  3. Jag är vinnaren i VM för lipsillar ;) Jag snyftade upp 1½ näsdukspaket idag på Mini´s avslutning

    SvaraRadera
  4. Jaha ja,

    Jag avskyr skolavslutningar!

    Enligt mig finns det trevligare saker att göra i regn och snålblåst än att lyssna på kören som aldrig slutar och se på när "vaktis" springer fram och tillbaka mellan högtalare och mikrofon för att "justera" saker. Samlingen efteråt i klassrummet rankas inte heller högt eftersom allt är kvavt och trångt och man pliktskyldigast ska lyssna på varierande musik-medlys med ostämda instrument.
    För att inte tala om alla blommor och gåvor som skall lämnas.
    Troligtvis är jag bara en surkärring som har varit med på föööör många avlutningar.. kan dock inte minnas en enda egenfäldtår. Men - om människor verkligen blir berörda av detta så backar jag och är grinig bara så där lite så att ingen märker.

    MVH - Marre

    SvaraRadera
  5. Hej Lipsill :-)
    Fiiint klipp. Det gäller att spela in de där snuttarna och tanka då och då. Underbart.
    /En annan lipsill

    SvaraRadera
  6. Hörredu Abbes pappa. Du kommer att få kämpa hårt i lipsills VM. Det är jag som prenumererar på den guldmedaljen. :)
    /H

    SvaraRadera
  7. tjejen min är 15mån och jag kan gråta länge bara jag TÄNKER på hennes första skolavslutning. Det ni. Jag tycker sånt är jättefint!

    SvaraRadera
  8. Vad fint, hela idén med ballongerna! Det har jag aldrig sett förut! mycket fint! =)

    SvaraRadera
  9. så fint! nu fick också jag lite skolavslutningskänsla. grattis till sommarlovet! =)

    SvaraRadera
  10. Och jag sitter här och snyftar efter att ha sett filmen. Såååå gulligt och uj va nostalgisk jag blev.
    TACK!

    SvaraRadera
  11. Jag grät också på en skolavslutning häromdagen. Min stora dotter slutade nian och sjöng solo inför hela skolan. Det trodde ingen för två år sedan när hon inte kunde säga ett ord efter en stor stroke

    Helena

    SvaraRadera
  12. Och jag började gråta bara av att se videoklippet...

    SvaraRadera
  13. Oj, Jag blev nog mest berörd av Helenas kommentar. Fast avslutningar är mysiga. På "min" förskola sjöng vi Barfotavisan med 120 förskolebarn, också ganska gulligt.

    SvaraRadera
  14. Visst är det något speciellt, det här med avslutningar. Jag är också en sådan som gråter. Massor. Min stora kille slutade också dagis i år. I höst väntar sexårs. En ny tid. Känns som om jag sörjer mer än han att lämna de underbara dagisfröknarna, det underbara dagiset (ja - jag vet att det heter förskola, men inte för mina barn). Min lilla kille börjar bli stor. (och lagom till sommarlovet har nu sexårstrotsen slagit till rejält!!).

    Tur att lillebror går kvar på dagis två år till!

    SvaraRadera
  15. Jag sitter och mins till baka. Tänker på min egen skolavsutning.
    När vi lämnade skolan och sprang ut till sommarlovet. Jag kan inte minnas att det regnade någon gång.

    Annelie

    SvaraRadera
  16. Till och med jag lipar, och jag har inte ens hunnit med att skaffa barn än! Tar ut lipandet sisådär tio år i förtid... :-)

    SvaraRadera
  17. Jag fick torka en och annan tår på min ettagluttares avslutning också, jag hade liksom glömt att det är så känslosamt!... Och jag chockar mig själv med att utan att blinka kunna sjunga upp hela texten på "Jag vill vara din, Margareta" när just ovan nämnda ettagluttare undrar varför jag skrattar. Indeed ett osannolikt låtval av ett gäng tioåringar ;-)

    SvaraRadera
  18. Åh vilken fin film! Jättefint ihopsatt med bilder :)

    Du har väl inte missat vår tävling på Babyportalen, titta gärna in och lämna ditt bidrag :)

    //Hanna

    SvaraRadera
  19. Jag började gråta bara av att läsa det här inlägget... hehe. Skolavslutningar och studenter är sånt som verkligen får tårarna att börja rinna...

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.