Men gud, det låter ju helt galet!!! hoppas verkligen de plockas ner på studs!
Inte så allvarligt skadade?!?
Hm ja ibland blir man förvånad över hur galet det kan bli.
helena

Alltså, visst undrar man hur saker och ting kan bli så tokigt som det blir ibland. Som när man sätter lampor över ett op-bort som ger patienterna brännskador. Eller när man la ny sten på busstorget i Uppsala som fick bytas ut för några miljoner innan månaden var slut eftersom stenen inte klarade av bussar.
Eh.

Alldeles säkert finns det nya lampor på plats när Abbe kommer dit nästa gång!

Fast man vill ju verkligen inte göra föräldrar till hjärtsjuka barn oroliga i onödan. Alltså barn som ska opereras för första gången. För min sons hjärtoperation var en av de finaste grejerna jag varit med om. Det här var i Lund och inte i Göteborg men jag förutsätter att de är superproffs överallt i Sverige. Det är lätt för oss som kommit ut oskadda på andra sidan att säga att det är coolt och lugnt och inget att vara orolig för. Men så är det ju. Heja barnkardiologen i Lund, ni är väldens bästa.

Håller med. Man är rätt labil ändå när man ställs inför en hjärtoperation på ens barn. Men det här var nog en helt oförutsedd incident. Jag tycker att barnkardiologen här i Gbg på Drottning Silvias också är världens bästa. Ifall någon undrade.

Det är ju rätt lite man vet egentligen om sjukhusmiljöer. Man får lita blint på personalen och i många fall blir ju läkaren nästan allsmäktig för en.
Men det är klart att det där, som på andra arbetsplatser, finns klantar..en också, eller nån som tänkt helt fel och skapat en fara. Det är läskigt, för inget FÅR gå fel när det handlar om livsviktiga saker.

Usch, hemskt att de ska behöva upptäcka det först efter att de har opererat TRE barn.

Hej! Tänkte bara berätta att det är min lilla son som är den brännskadade pojken som det skrivits om. Han är åtta månader gammal och detta var hans andra hjärtoperation. Den var komplicerad och drog ut väldigt på tiden, därav brännskadorna. Ville bara säga att han mår fint, vi åker fram och tillbaka till DSBUS några gånger i veckan för omläggning av såret. Det ser ut att läka fint, vi håller alla tummar! Du behöver inte oroa dig för en operation där, nu har dom nog bättre koll än någonsin! Läser din "Abbeblogg" med stort intresse, vår lilla Kalle har nämligen också 22q11. Det är så härligt att se vilken fin kille Abbe är och det hjälper mig att se ljust på framtiden.
Kalles stolta mamma, Maria!