Värmekällor.

23:35

Jag kom hem sent i kväll. Det är en del att göra på jobbet och jag kom hem sent. Alldeles nyss faktiskt. Jag kom hem sent och det var kallt på jobbet och ännu kallare ute. Promenaden från jobbet till bilen isade och de två milen hem räckte inte för att värma upp varken bilen eller mig.

Jag kom hem sent och jag var kall. Dessutom känns det alltid tråkigt när jag kommer hem efter att killarna somnat. Lite skönt förstås att slippa tjatet vid läggdags när jag själv är sliten. Men ändå. Mest saknar jag dem.

Jag kom hem sent i kväll. Jag var kall och saknade mina barn. Jag tände en brasa och kokade en kopp te för att få värmen tillbaka i kroppen. Då hördes ett par tassande fötter. Storebror kom sömndrucken smygande ut i köket. Jag lyfte upp honom i famnen och bar in honom i sängen igen. Jag stoppade om honom, la handen på hans kind och borrade ner näsan i hans blonda kalufs. Sådär blev jag stående på en pall bredvid hans våningssäng länge att jag nästan slumrade till. Jag klev ner, pussade Abbe på kinden och gick ut till min kopp te som svalnat vid det här laget. Men det gör inget.

Nu är jag varm ändå.

Andra bloggar om , , , ,

Dela detta inlägg

Tags:

14 kommentarer

  1. Angelica14 oktober 2009 kl. 00:18

    Så fint :)

    SvaraRadera
  2. Fredrik14 oktober 2009 kl. 00:43

    Mysigt...

    SvaraRadera
  3. Anonym14 oktober 2009 kl. 03:02

    Det bor en poet i dig. Så känslosamt du skriver,blir faktiskt rörd,og det händer ikke så ofta. Flott G. Hilsen fra Hedda.

    SvaraRadera
  4. familjebloggarna.se14 oktober 2009 kl. 07:57

    Alltid kul med en pappablogg! Du är rekommenderad hos oss idag! :)

    Mvh Familjebloggarna.se

    SvaraRadera
  5. Emma14 oktober 2009 kl. 09:57

    Åh så fint skrivet! De som inte har barn kan aldrig förstå den oändliga kärlek man känner till sitt barn. Jag har alltid älskat barn men blev själv slagen utav den kärlek jag kände då min egna lilla prinsessa kom till världen. Tycker att du beskrev denna kärlek såå fint i detta inlägget. kram

    SvaraRadera
  6. LillaBarn14 oktober 2009 kl. 11:29

    Du är en underbar pappa, tänk om hela världen var full med såna som du. Vad bra alla barn skulle ha det.

    SvaraRadera
  7. Happy14 oktober 2009 kl. 13:31

    Så vackert skrivet, du berör. Jag känner sådär varenda kväll. Dels när jag stoppar om min prins. Dels när jag släcker för kvällen och går in till honom där han ligger o sover. Luktar på honom, pussar och viskar "Sov gott min älskling". Och så känner jag en enorm tacksamhet.

    Du är en fin pappa du :-)

    SvaraRadera
  8. Elias Giertz14 oktober 2009 kl. 16:54

    Jag måste säga att du skriver fantastiskt bra. Det är poetiskt och varmt.

    Mycket fint.

    Fortsätt blogga som du gör! Jag följer din blogg med glädje. :)

    SvaraRadera
  9. Helena14 oktober 2009 kl. 20:08

    Du skriver så himla vackert! :) Nu blev jag också varm :)

    SvaraRadera
  10. Jenny14 oktober 2009 kl. 20:32

    Så himla fint skrivet!

    SvaraRadera
  11. annas perssonliga14 oktober 2009 kl. 22:27

    Så vackert!!! Jag blir tårögd.
    Första gången jag kikar in här men kommer definitivt komma tillbaka. Så härligt skrivet.

    Kram

    SvaraRadera
  12. Madeleine16 oktober 2009 kl. 09:20

    Du skriver så fint och jag kommer på mig själv med att le framför skärmen.

    SvaraRadera
  13. Camilla16 oktober 2009 kl. 11:36

    Så fint skrivet! Nu längtar jag ännu mer efter min son som är på dagis.. :)

    SvaraRadera
  14. Anna j.D Jacobsson18 oktober 2009 kl. 07:41

    Ingen beskriver kärleken till barnen som du!

    SvaraRadera

Vill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.