Tack för stöd, glada hejarop och idéer på vad man kan göra både för att medla med grannen och hjälpa till vid visningen av deras hus.

Så här är det. Vi har i många år varit sugna på att hitta ett sommarhus vid havet. Min fru som är uppvuxen i Göteborgs norra skärgård får alltid något längtande i blicken när vi hälsar på hos hennes mamma. Vi har letat och letat, men det blir ju så förbannat dyrt om man vill komma ut i kustbandet. Till slut släppte vi den tanken och bestämde oss för att bygga ut huset där vi bor istället, något fritidshus kommer vi ändå inte ha råd med.

Så vi anlitade en arkitekt, sökte bygglov, and the rest is history.

Men. I och med att grannen såg till att våra drömmar om utbyggnad gick i kras började vi titta på Hemnet igen och vips så dök den upp – den omöjliga lilla tomten på ön. För liten för ett stort bostadshus (vilket höll en del spekulanter borta) men tillräcklig för våra små drömmar, 100 meter från vattnet med utsikt ut över havet i väster. Bara bohusgranit och några björnbärssnår.

Nu blir det ett fritidshus istället för utbyggnad, det blir lite för mycket pengar att göra både och. Alltså skiter jag i grannen nu. De kan stå där med sin jävla pyrrhusseger och flytta dit pepparn växer. Om vi någon gång får råd att bygga ut huset också så kommer det ändå att vara en ny detaljplan här hos oss eftersom kommunen vaknade i samband med vårt bygglov och våra grannar. Med ny detaljplan behöver jag inga underskrifter. Nästan synd att de inte bor kvar då.

Men nu fokuserar vi på lilla huset vid havet. Det är ju faktiskt grannens förtjänst att vi gör det, när jag tänker efter. Kanske är dags att vi börjar hälsa då? Moooahahaha …