Felicia försvann.
21:21
Jag ser intervjuer, lyssnar på debatter och läser inlägg och artiklar om Felicias Feldt och hennes bok om att växa upp i Anna Wahlgrens hem. Om hur det är att leva med författaren bakom "Barnaboken – barnavård och barnuppfostran". Inte så lätt verkar det.
Jag tänker att jag vill skriva något klokt om detta. Men så läser jag ett inlägg hos Mymlan och inser att det är bättre ni läser hennes inlägg istället. För hon säger precis det jag vill säga, så klokt och så fint. Och mycket bättre än jag skulle gjort. Läs det!
6 kommentarer
Ja, kloka och fina saker.
SvaraRaderaFör mig är det också relevant att det här måste vara alla föräldrars skräck, särskilt alla föräldrar (och vi är ju många fler nuförtiden, genom bloggar - jag är en av dem och jag har precis som du tänkt igenom det här noga - det är ingen kritik av oss som bloggar om barn) som på något sätt offentliggör sina barns barndom.
Iallafall för mig en stor stor nattsvart skräck. Strunt i bloggen och tänk bara på mig som förälder - vilken skräck om ett av barnen sade "det du har gjort har fått otroligt negativa konsekvenser för hela mitt liv" - den skräcken som för det mesta ligger latent blommade ut fullt när jag läste Mymlan och de hon länkat till.
Det kan man inte säkra sig emot, förmodar jag. Man kan ju vara - och det vill vi väl alla - så klok och genomtänkt och sansad och god som man bara förmår - men efter det ligger tolkningen helt och hållet hos barnen.
Ingen reflexion alls över Anna Wahlgren eller Felicia heller för den delen. Bara några tankar utifrån situationen.
Jag sträckläste boken och slås av att vi här har en mor helt utan förmåga att se sin egen del i problemen. En alkoholiserad mamma med en narcissistisk personlighet som lägger över allt på barnen. När så ett av barnen gör revolt hamnar hon utanför gemenskapen. De övriga ser vad som händer med henne och vågar inte revoltera. Rena sekten verkar det som. Vilket ju även Wahlgrens böcker tyder på, hon sitter på Sanningen. Jag blir alltid misstänksam mot folk som talar om hur det ÄR och vad som är SANT.
SvaraRaderaMedia var medskapare till myten om supermamman Anna Wahlgren och inga kritiska röster har tidigare hörts mig veterligt. Så kommer den här berättelsen som från en avhoppad sektmedlem och alla som visste och blundade förfasar sig samfällt: Tänk att någon kan vara så gemen mot sin gamla mamma, hänga ut henne på det här sättet! Ja tänk, varför fick inte diskussionen föras mellan skål och vägg? Nej se den gubben gick inte för nu har Felicia blivit stor, hon är inte liten längre och måste finna sig. Hon har gett röst åt inte bara sitt eget utsatta barn utan åt utsatta barn överhuvudtaget. Det ska vi vara tacksamma för.
SvaraRaderaHåller helt med dig. JÄTTESTARKT att hon skrivit boken. Det gör mer än jag kan beskriva för ett vuxet barn som jag. Speciellt att hon pratar om rätten att slippa försonas.
Raderajag pallar verkligen inte mymlan. please give me luft. jag vill läsa vad DU tycker.
SvaraRaderajag är en arbetande förskollärare och har i dag 2 vuxna söner. När jag 1979 fick min son fick jag i present barnaboken i present. började läsa men detta var ingenting för mig. Genom mitt arbete har många föräldrar sagt " Anna Wahlgren skriver detta ". Har tänkt många gånger , när ska hennes barn reagerar. Nu kommer det. Har inte inte haft riktigt ork att läsa boken ännu men ska göra det. Sonen som i dag arbetar som socionom säger " läs den mamma du har rätt om Anna Wahlgren"
SvaraRaderaVill du kommentera men har ingen egen blogg? Inga problem. Välj "Namn/webbadress" under "Kommentera som:" och skriv bara i ditt namn. Eller välj "Anonymt" om du hellre vill det.