Det här hade vi inte räknat med. Jag var ganska säker på att om bara alla våra grannar skrivit på sakägaryttranden så skulle bygglovet gå igenom. Alla berörda var ju liksom okej med vårt förslag. Åtminstone på ytan. Det skulle senare visa sig att Fru Framför, trots att hon skrivit på mina papper hemma i sitt eget kök medan jag var med, samtidigt skrivit brev till kommunen med synpunkter på vår ansökan. Jag vet inte om det påverkade nämnden i sitt beslut, men ändå.

Nedslagna började vi fundera på nästa steg. Jag frågade en arkitekt jag känner om råd, kanske han hade någon idé om hur sånt här fungerade. Vi satt ju i en rävsax där Fru Framför under inga omständigheter tänkte gå med på att vi flyttade huset en endaste centimeter åt deras håll vilket gjorde att vi måste hamna så nära Bröderna Bakoms tomt. Jag förstår att det kan låta lite besynnerligt, men vi snackar alltså om att försöka få in en fyrkantig kloss i ett trekantigt hål. Det går inte. Jag provade när jag var knappt ett år gammal.

Min vän arkitekten sa att han trodde att kommunen gjort fel och att man kanske skulle dra i några trådar för att anmäla dem, men jag vet inte jag. Vi orkade inte bråka, det fick vi nog av när vi skulle bygga ut vårt hus här hemma, som ni kanske minns. "Men kan inte jag få titta på det då? Jag kanske kan rita ett nytt hus, som passar in" sa han. Varför inte?

Efter några möten och lite diskussioner om vad vi ville ha och vad som blev fel förra gången fick vi förslag på ett hus. Det följde den trekantiga formen som blev över på tomten om man höll sig 4,5 meter från tomtgränsen mot Fru Framför och samtidigt inte kom riktigt lika nära Bröderna Bakom som första förslaget. Men för att få till en någorlunda storlek på huset kom vi ändå in lite närmare Bröderna Bakom än 4,5 meter, så vi behövde grannarnas medgivande. Och eftersom byggnadsarean blev mycket mindre med ett trekantigt hus än ett rektangulärt ritade vi in en vind med ett sovloft. Tanken var att takvinklarna föll sig så att vi inte skulle ta så mycket utsikt från Bröderna Bakom.

Vi lämnade in vår ansökan till kommunen. Vi snackar nu september 2012. Eftersom det var en väldigt jobbig process att gå runt och försöka få tag på alla grannarna för påskrift förra gången så överlät vi det arbetet åt kommunen istället. Det tog inte många dagar förrän telefonen ringde. Det var den yngre Brodern Bakom. Han ringde för att berätta att de inte kunde skriva på vårt bygglov. De tyckte att vi tog deras utsikt. Here we go again.

Vi bestämde att vi skulle träffas på tomten och prata igenom vad vi kunde hitta på. Jag tog med skruvdragare, måttband och kamera och vi började skruva upp plankor på den gamla stugan för att markera höjden på det nya, tänkta huset. Sedan gick vi gemensamt upp till Bröderna Bakoms hus och tittade på resultatet över en kopp kaffe. Och jo visst, jag kunde se med egna ögon att en bit av deras utsikt skulle försvinna om vi byggde det här huset. Visserligen pratar vi bara om en sektor på kanske tio grader utav de hundrafemtio graders havsutsikt de har idag, men ändå; jag kan förstå att de hellre vill ha den kvar.

Slutsatsen var i alla fall, Bröderna Bakom säger nej. Och Fru Framför säger också nej såklart. Vi är tillbaka där vi började.

Läs gärna del 1 och del 2 också.