Av alla hjärtan finns det tre som är utöver allt annat. För mig. Tre som glittrar starkast i vardagens grådask, tre som får mitt eget att slå dubbla slag.

Ett är vuxet och vackert, generöst och varmt, och sätter alltid mina andra två favorithjärtan i första rummet. Det värnar dem och hjälper dem att klara livets törnar på bästa sätt. Ett hjärta som vände upp och ner på min värld när 1999 nyss vissnat och det nya milleniet vaknat, och som lyckligtvis också klappar för mitt.

Det andra har slagit i tretton år. Ännu ungt men ändå så moget. Ett hjärta begåvat med empati och klokskap. Kärleksfullt och omhuldande, kamratligt och fint. Ett hjärta som gör mig både stolt och varm alla dagar i veckan.

Det nyaste av mitt hjärtas hjärtan hade en vinglig start. Trasigt när det kom till världen, men vackrare än vackrast när det lappats ihop av gudabenådade kirurger. Det är det finaste av hjärtan och det klappar och slår som det ska, tack vare en läkarkonst värd namnet. Ett hjärta som rymmer alla människor som någonsin korsat dess väg, som smittar av sig av sin bubblande kärlek till alla som är villiga att ta emot av det.

Fina hjärtan. Mina hjärtan.