Det är teorilektion i stallet efter ridpasset. Abbe och alla tjejerna lyssnar på en av de äldre stallflickorna som håller i lektionen. Det är så det ser ut, Abbe är den enda killen bland massor av tjejer. Det var likadant i dansen, när han höll på med det. En Abbe – tjugo flickor. Det verkar inte bekomma honom överhuvudtaget och det älskar jag. Han är cool och ser ingen skillnad, vad mer kan jag begära?

Nåväl. Den lite äldre tjejen, klädd i ridbyxor och quiltad väst och det blonda håret uppsatt i tofs, går igenom hästraser. Det snackas varmblod och fullblod, vad som är karaktäristiskt för ett kallblod. Det rabblas olika raser inom varje grupp, alla barnen är med och gissar vilken mankhöjd som skiljer en A- från en B-, C- eller D-ponny. Små händer åker upp i luften. Det svaras och gissas och tjejen i västen och hästsvansen bläddrar fram och tillbaka i en bok för att visa bilder av Islandshästar, Lippizaners och Shetlandsponnys och allt vad de heter.

När koncentrationen på eleverna börjar tryta och stalltjejen känner att det är dag att runda av lektionen säger hon:
– Hoppas ni känner att ni har lite koll på de olika hästraserna nu. Är det någon som har någon fråga?
En av tjejerna i Abbes ridgrupp räcker upp handen och säger:
– Ja. Vad heter du på Snapchat?